Var börjar man när man vill plastbanta köket?
Börja där plasten är som mest slit-och-släng. Det är där bytet ger störst effekt och syns snabbast i soppåsen. Plastfolie, fryspåsar och billiga matlådor används en kort stund och hamnar sedan i avfallet, medan en bivaxduk eller en glasburk följer med i flera år. Spara de dyrare bytena, som hela uppsättningar köksredskap, till sist.
Det finns ett gott skäl att lägga krutet på att minska i stället för att lita på återvinningen. Naturvårdsverket konstaterar att ungefär 74 procent av plastavfallet i de svenska flödena går till förbränning med energiutvinning, medan bara runt 8 procent materialåtervinns och blir ny plast. Den plastfolie du inte köper är alltså den enda som garanterat aldrig behöver eldas upp eller hamna i havet. EU pekar på samma sak: engångsplast hamnar oftare i naturen än återanvändbara alternativ.
Tre första byten som ger mest
1. Plastfolie och plastpåsar för rester → bivaxduk eller bivaxpåse. 2. Fryspåsar och plastlådor → glasburkar, behållare i rostfritt och tygpåsar. 3. Diskborste och disktrasa i plast → borste i trä med utbytbart huvud och trasa i lin eller bomull.
Steg 1: Byt ut plastfolien mot en bivaxduk
Plastfolien är det enklaste stället att börja på. Du täcker en skål, river av en bit, slänger den. En bivaxduk gör samma sak men kan användas om och om igen. Värmen från handen formar den runt skålen eller maten, och så håller den tätt. Till frukt, ost, bröd och matrester fungerar den utmärkt, och en bra duk håller normalt mellan ett halvår och ett år innan den behöver vaxas om.
Det finns lägen där duken inte passar. Livsmedelsverket avråder från att förvara rått kött, rå fisk och fet mat i bivaxduk, eftersom den inte tål den höga temperatur som krävs för att bli ordentligt ren och eftersom vax kan följa med över i fet mat. Där behåller du hellre glasburkar med lock. Vill du läsa mer om material, storlekar och passform har vi en egen köpguide för bivaxdukar, och hur du tvättar och vaxar om duken står i guiden om skötsel av bivaxduk.
Steg 2: Ersätt fryspåsar och plastlådor med behållare
Fryspåsar och tunna plastlådor är nästa stora källa till köksplast. Här gör glasburkar, behållare i rostfritt stål och tygpåsar mer eller mindre hela jobbet. Glasburkar med tätt lock går både i kyl och frys, du ser direkt vad som är i dem, och de tar inte upp lukt på samma sätt som plast. För smörgåsar och frukt i matlådan räcker en tygpåse eller en liten ståltermos långt.
Det handlar inte bara om soporna. Naturskyddsföreningen och Sveriges Konsumenter påminner om att plast som värms upp eller möter fet mat lättare avger kemikalier, och att trä, glas och rostfritt stål därför ofta är bättre val för matlådor. Mikra därför aldrig mat i en plastlåda. Letar du efter konkreta alternativ har vi samlat burkar, lock och påsar i guiden om plastfri matförvaring.
| Plastprylen | Byt mot | Var börja |
|---|---|---|
| Plastfolie och plastpåsar för rester | Bivaxduk, bivaxpåse | Direkt, billigt |
| Fryspåsar och tunna plastlådor | Glasburk, behållare i rostfritt, tygpåse | Köp i takt med att de gamla går sönder |
| Diskborste och disktrasa i plast | Träborste med utbytbart huvud, trasa i lin eller bomull | Vid nästa byte |
| Köksredskap i svart plast | Trä, bambu eller rostfritt | Spara till sist, byt ett i taget |
Steg 3: Byt diskborsten och disktrasan vid disken
Vid diskbänken byts diskborsten ofta, så ett byte där märks fort i avfallet. En diskborste i trä med utbytbart borsthuvud betyder att du bara byter själva borsten när den är sliten, inte hela handtaget. Disktrasan i plast kan ersättas med en i lin, bomull eller cellulosa som går att tvätta i maskin och till slut komposteras.
Det här bytet har också en sida som är lätt att missa: en disktrasa i plast släpper ifrån sig mikroplast varje gång du diskar, fibrer som följer med vattnet ut. En trasa i naturmaterial gör inte det. Vi går igenom alternativen i guiderna om plastfria diskborstar och miljövänliga disktrasor.
Och köksredskapen, då?
Slevar, stekspadar och visp i plast behöver du inte byta i panik, men de är värda att fasa ut i takt med att de blir slitna. Svart plast i köksredskap finns det extra skäl att se upp med. Livsmedelsverket har varnat för att vissa svarta redskap av polyamid, alltså nylon, kan innehålla skadliga ämnen och rekommenderar att man hellre väljer andra material. Trä, bambu och rostfritt är trygga alternativ som dessutom håller längre.
Ett enkelt knep i butiken är att leta efter glas-gaffel-symbolen, som Livsmedelsverket lyfter fram. Den visar att materialet är godkänt för kontakt med mat. När du ändå byter redskap kan du läsa vidare i guiden om köksredskap i naturmaterial.
Vad kostar det att göra köket plastfritt?
Mindre än man tror, om du gör det stegvis. De första bytena är billiga: en bivaxduk, en träborste och ett par glasburkar går att skaffa för en blygsam summa, och du sprider ut köpen över tid. Knepet är att inte byta ut sådant som fungerar bara för att det är av plast. Då slänger du dugliga prylar i förtid, vilket varken är bra för plånboken eller miljön.
Räkna i stället så här: varje gång något i köket går sönder eller tar slut, ersätt det med ett plastfritt alternativ i naturmaterial. På ett år eller två har köket bytt skepnad nästan av sig självt, utan en enda dyr storstädning. Vill du ta omställningen vidare till resten av hemmet finns en plan rum för rum i guiden om att plastbanta hemmet.
