Vad är mikroplaster?
Mikroplast är ett samlingsnamn för plastpartiklar upp till fem millimeter. Det låter stort, men fem millimeter är hälften av en liten tuggummibit. De flesta mikroplaster i miljön är faktiskt betydligt mindre, under en millimeter. Nanoplast är ett steg längre ner, under en tusendels millimeter, och kan inte urskiljas med blotta ögat ens i ett glas vatten.
Man delar vanligtvis upp mikroplaster i två grupper beroende på hur de uppstår. Primär mikroplast tillverkas medvetet i liten storlek för att användas i en produkt, som skrubbekulor i hudvårdsprodukter, pellets i plastindustrin och gummigranulat på konstgräsplaner. Sekundär mikroplast uppstår när större plastföremål bryts ner i miljön. Engångsplast som flödar ut i naturen, bildäck som slits mot asfalt och syntetplagg som tvättas är alla källor till sekundär mikroplast. Den sekundära står för den absoluta merparten av de totala utsläppen.
Bra att veta
EU förbjöd 2023 avsiktligt tillsatt mikroplast i produkter som glitter och kosmetika. Förbudet gäller primär mikroplast och träder i kraft stegvis. Fibrer från kläder och slitage från däck räknas som sekundär mikroplast och täcks inte av samma regler, vilket gör att en del av ansvaret fortfarande ligger hos oss som konsumenter.
Varifrån kommer mikroplasterna?
Källorna är många och spridda. Tre pekas ofta ut som de mest volymmässigt betydande i svenska förhållanden.
Kläder och textil. Varje tvätt av ett syntetplagg som fleece eller polyester lossar plastfibrer som följer med avloppsvattnet. Uppskattningar pekar på att ett genomsnittligt tvätten kan frigöra runt 1 900 fibrer per plagg, ibland mer. Naturvårdsverket listar textiltvätt som en av de viktigare svenska källorna. Vill du gå djupare finns en separat guide om mikroplast från kläder.
Bildäck och vägslitage. Gummidäck som slits mot asfalten ger ifrån sig partiklar som sköljs ner i dagvattnet och vidare ut i sjöar och hav. Det är en av de svårast att åtgärda källorna för en enskild konsument eftersom det hänger ihop med bilkörning i allmänhet.
Engångsplast och förpackningar. Plast som hamnar i naturen bryts med åren ner av sol, vatten och mekaniskt slitage till allt mindre fragment. Det tar hundratals år innan den försvinner, och under den resan når den hav, stränder och jordbruksmark.
Mikroplast i havet och i maten
I världens hav beräknas det flyta mer än 150 miljoner ton plast. Det är en uppskattning med stor osäkerhet, men bilden av havens plastbörda är tydlig. Mikroplaster har hittats i alla delar av världshaven, från arktisk is till havsbottnar tusen meter ner.
Djurlivet drabbas. Fisk, sjöfåglar och marina däggdjur äter plast av misstag, antingen för att det ser ut som föda eller för att det finns i de organismer de äter. Plastbitarna binder dessutom till sig miljögifter som löst upp sig i vattnet. Gifterna kan sedan koncentreras uppåt i näringskedjan.
Forskning har visat att nära två tredjedelar av blåmusslor tagna från Sveriges västkust innehåller mikroplast. Blåmusslor filtrerar stora mängder vatten och används som riktvärde för föroreningsgraden i havsvatten. Eftersom vi befinner oss högt upp i näringskedjan och äter fisk, skaldjur och dricksvatten är det inte förvånande att mikroplaster även hittats i människokroppen.
Livsmedelsverket konstaterar att mikroplaster finns i mat och dricksvatten, men att det är svårt att fastställa hur stor del som faktiskt tas upp av kroppen. Större partiklar passerar troligtvis tarmarna utan att absorberas nämnvärt. De allra minsta, nanoplasterna, kan däremot passera biologiska barriärer och är svårare att säkert bedöma.
Vad vet vi om hälsoeffekterna?
Det korta svaret är att forskningen är i rörelse och att det finns fler öppna frågor än fastslagna svar.
Mikroplast har hittats i mänskligt blod, lungvävnad, tarmväggar, lever och till och med moderkaka. Att partiklarna finns i kroppen är alltså klarlagt. Frågan som forskarsamhället arbetar med är vad deras närvaro faktiskt ger upphov till.
Flera studier pekar på inflammation som en trolig mekanism. En studie från Umeå universitet och österrikiska kollegor visade att mikroplast och nanoplast av polystyren samverkar med tarminflammation hos möss. Partiklarna aktiverade immunförsvarets celler och förstärkte inflammationen. De minsta nanoplasterna, under 0,0003 millimeter, hittades även i lever, njurar och blod hos försöksdjuren. En annan studie publicerad i tidskriften Nature kopplade mikroplaster i blodkärl till ökad risk för hjärtinfarkt och stroke under en treårsuppföljning.
Det är viktigt att skilja på "vi vet att det finns en koppling" och "vi vet att det orsakar sjukdom". Mycket av forskningen är gjord på djur eller i cellodlingar, och att översätta det till slutsatser om människors hälsa kräver mer underlag. Livsmedelsverket och Naturvårdsverket är sammantaget försiktiga i sina bedömningar och ser direkta hälsorisker vid de halter som är vanliga i Sverige som osäkra. Men oron i forskarsamhället ökar, och försiktighetsprincipen pekar mot att minska exponeringen där det är rimligt.
Nanoplast, den lilla brodern
Nanoplaster, under en tusendels millimeter, är svårare att mäta än vanliga mikroplaster och har länge underskattats i forskningen. De är så små att de kan passera cellmembran och biologiska barriärer. Det gör dem till ett eget forskningsområde, och många bedömare menar att de kräver mer uppmärksamhet än synlig mikroplast.
Vad kan du göra hemma för att minska mikroplastspridningen?
Ingen enskild åtgärd löser problemet, men det finns flera saker du kan göra som faktiskt spelar roll. Börja med det som kostar minst och ger mest.
- Tvätta syntetplagg mer sällan och svalare. Varje tvätt lossar fibrer. Vädra fleece i stället för att tvätta. Tvätta svalare och på ett skonsamt program, en full maskin sliter också mindre.
- Använd ett tvättnät för syntetplagg. Finmaskiga tvättnät fångar upp en del av de fibrer som lossnar. De löser inte problemet helt men dämpar det ordentligt. Vi går igenom alternativen i guiden till tvättnät.
- Välj tvättmedel som tar miljöhänsyn. Vår partner Washologi gör tvättmedel som är skonsamt mot kläder och vatten, vilket minskar den totala belastningen från tvätten.
- Välj naturmaterial när du handlar kläder. Bomull, ull och lin är inte plast och bryts ner i naturen. Begagnat räknas också.
- Minska engångsplasten i hemmet. Plastförpackningar som hamnar i soporna kan ta sig ut i naturen och brytas ner till mikroplast. Välj omfyllningsbara förpackningar, glasburkar och bivaxdukar. Vår partner Beewise har ett brett sortiment av plastfria alternativ för köket och badrummet.
- Byt ut plastprodukter i badrummet. Schampoflaskor, engångständborstar och plastförpackad tandkräm är enkla att byta ut. Vår partner Caliquo fokuserar på plastfria badrumsprodukter som bambutandborstar och fasta tvålar.
Reningsverken i Sverige gör ett hyfsat jobb och fångar upp 96–99 procent av de mikroplaster som passerar. Men en del slinker ändå igenom, och det som samlas upp i slammet hamnar ofta på åkrar. Plasten försvinner inte, den byter plats. Att minska utsläppen i hemmet är alltså ett rimligt steg oavsett hur bra reningsverken är.
