Vad är stenpapper egentligen?
Stenpapper är ett papper gjort av sten, inte av trä. Kalksten mals till ett fint pulver av kalciumkarbonat och binds sedan samman med en liten mängd plast. Resultatet ser och känns ungefär som papper, men det innehåller ingen cellulosafiber. Andra namn på samma material är mineralpapper och syntetiskt papper.
Sammansättningen är ganska lika oavsett tillverkare: runt 80 procent kalciumkarbonat, knappt 20 procent HDPE-plast (high-density polyethylene) och ett tunt ytskikt. Kalkstenen bryts i stenbrott eller utvinns ur befintlig kalksten, och själva tillverkningen sker utan syra, blekmedel och optiska vitmedel. Det är där en del av miljönyttan ligger.
Hur tillverkas det, och varför sägs det vara snällare mot miljön?
Vanligt papper kräver träd, stora mängder vatten och ofta blekning. Stenpapper hoppar över allt det. Eftersom råvaran är mald kalksten behövs inga träd, och vattenåtgången i produktionen är låg. Kalciumkarbonat är dessutom en vanlig och billig råvara som ibland är en restprodukt från annan stenbrytning.
Jämförelser av att trycka böcker på stenpapper i stället för vanligt grafiskt papper i Europa pekar på rejäla minskningar av vattenförbrukning och slopad träanvändning, och lägre koldioxidutsläpp. Siffrorna varierar mellan studier och beror på vad man jämför med, så ta dem som en riktning snarare än en exakt sanning. Poängen står sig ändå: själva produktionen tär mindre på skog och vatten.
Bra att veta: "biologiskt nedbrytbart" stämmer inte
En del märken beskriver stenpapper som biologiskt nedbrytbart. Det är en sanning med modifikation. Materialet är inte biologiskt nedbrytbart och inte komposterbart, eftersom HDPE-plasten finns kvar. Det är däremot foto-degraderbart, vilket betyder att solens UV-ljus får det att smulas sönder med tiden. Då försvinner inte plasten, den bryts bara ner i mindre bitar. Slänger du stenpapper i naturen riskerar du alltså att sprida mikroplast, precis som Naturvårdsverket varnar för med nedbrytbar plast generellt.
Vilka är fördelarna med stenpapper?
Den stora vinsten är tåligheten i kombination med att produktionen sparar träd och vatten. Stenpapper tål väta, det är rivstarkt och det känns slätt att skriva på. För vissa användningar är det helt enkelt bättre än vanligt papper.
- Inga träd och lite vatten. Råvaran är kalksten, inte skog, och tillverkningen drar betydligt mindre vatten än trämassa.
- Vattenbeständigt. Det suger inte åt sig fukt. En anteckningsbok i stenpapper klarar regn, kondens och en blöt ryggsäck utan att sidorna buktar.
- Rivtåligt och slitstarkt. Det är svårt att riva sönder och tål att vikas, vilket gör det bra till kartor, fältböcker och annat som ska tåla stryk.
- Slät, kornfri yta. Bläcket kladdar eller blöder sällan, och ytan har ingen kornriktning, så det är behagligt att både skriva och skissa på.
- Ren process. Ingen syra, inget blekmedel och inga optiska vitmedel i tillverkningen.
Och nackdelarna?
Plastandelen är akilleshälen. Den gör materialet tåligt, men den följer också med hela vägen till sophanteringen och gör miljöbilden mer grumlig än reklamen låter påskina.
| Stenpapper | Vanligt papper (gärna FSC/återvunnet) | |
|---|---|---|
| Råvara | Kalksten + ca 18 % HDPE-plast | Cellulosafiber från trä |
| Träd som fälls | Inga | Ja (om inte återvunnet) |
| Vatten i produktion | Mycket lite | Stora mängder |
| Vattenbeständigt | Ja | Nej |
| Biologiskt nedbrytbart | Nej (foto-degraderbart) | Ja |
| Återvinning | Som plast, separat insamling | Vanlig pappersåtervinning |
| Vikt | Något tyngre | Lättare |
- Inte nedbrytbart, inte komposterbart. Plasten gör att det inte bryts ner som papper. Lägg det aldrig i komposten eller i naturen.
- Återvinns som plast, inte papper. På grund av HDPE-andelen hör stenpapper hemma i plaståtervinningen, och då helst separat. Det får alltså inte hamna bland tidningar och kontorspapper. Många kommuner saknar en självklar kanal för det, så kolla vad som gäller där du bor.
- Tyngre. Materialet är något tyngre än vanligt papper, vilket märks i en tjock bok.
- Inte arkivbeständigt. Eftersom det bryts ner av ljus över tid passar det dåligt för dokument som ska sparas i decennier.
- Tål inte het laserskrivare. Bläckstråle fungerar bra, men hög värme i en laserskrivare kan ställa till det.
Så väljer du stenpapper
Välj stenpapper när tåligheten gör verklig nytta, och var ärlig mot dig själv om var produkten tar vägen sedan.
- Matcha materialet mot behovet. En vattentålig fältbok, kalender eller skissbok är ett naturligt val. Ska du bara klottra en inköpslista räcker ett återvunnet block långt.
- Leta efter ärlig märkning. Var skeptisk mot ord som "100 % nedbrytbart". Tillverkare som är raka med plastandelen och förklarar hur produkten ska återvinnas är att lita mer på. Det är samma sundhetsprincip som vi tar upp i guiden till miljömärkningar.
- Kolla återvinningen lokalt. Tänk efter om du faktiskt kan lämna stenpapper till plaståtervinning där du bor innan du köper i mängd.
- Köp för att använda länge. Eftersom det håller bra gör en stenpappersbok mest nytta om den får ett långt liv, inte om den ligger oanvänd i en låda.
agood company är ett av få märken som har en bredd av stenpappersböcker på svenska, i A5 och A6 med både hårt och mjukt omslag. De är öppna med att materialet innehåller plast och driver dessutom ett återtagningsprogram för andra produkter. Vill du jämföra material på djupet reder vi ut återvunnen plast mot bioplast, och hela kategorin hittar du i hubben för hållbar elektronik och miljösmarta material.
