Vilken kompostpåse godkänner kommunen?
Nästan alltid en papperspåse. Papperspåsen är standard för matavfall i de flesta svenska kommuner, och i många fall är det bara kommunens egen påse som är godkänd. Påsen är gjord för att "andas", så att fukten torkar ut och avfallet väger mindre och luktar mindre. Använder du fel påse kan avfallet bli underkänt vid hämtningen.
Papperspåsen ställs i en luftig påshållare, som de flesta hushåll får på köpet. Stockholm Vatten och Avfall beskriver upplägget så här: papperspåsen ska användas av de flesta som har matavfallsinsamling, och hållaren ser till att påsen hålls torr och luktfri. I vissa områden med sopsug finns en extra tålig papperspåse med förstärkt botten, och i enstaka fastigheter med optisk sortering används en speciell grön plastpåse som du måste beställa via fastighetsägaren. Den gröna påsen är då kommunens egen, godkända påse, inte vilken grön plastpåse som helst.
Bra att veta
Reglerna skiljer sig mellan kommuner. Innan du köper en egen påse, kolla på din kommuns eller avfallsbolagets sida vad som gäller där du bor. Är du osäker är det säkraste valet alltid den bruna papperspåsen du får gratis.
Varför funkar inte påsar av majsstärkelse och bioplast?
För att svenskt matavfall inte komposteras, det rötas. Avfallet körs till en biogasanläggning där det blir biogas och biogödsel på några veckor. Rötningen går mycket snabbare än en kompost, och i den processen hinner en bioplastpåse inte brytas ned. Uppsala Vatten skriver rakt ut att majsstärkelsepåsen är en bioplast som ska vara komposterbar, men som i en biogasanläggning inte hinner brytas ned och därför måste sorteras ut som vanlig plast.
Resultatet blir dubbelt fel. Påsen ställer till det i anläggningen, och bitar av plasten kan följa med ut i biogödseln som mikroplast på åkrarna. Härryda Vatten och Avfall är tydliga: bara papperspåsarna du får av dem är godkända, och påsar av plast eller bioplast som majsstärkelse får inte läggas i kärlet. Skälet är både miljönyttan och att materialet fastnar i utrustningen. Den som ändå slänger sådana påsar i matavfallet kan få en tilläggsavgift för felsortering.
Begreppen blandas ofta ihop i marknadsföringen. Vill du förstå skillnaden ordentligt har vi reda ut det i komposterbart eller nedbrytbart och gått igenom vad bioplast egentligen är i bioplast: vad det är.
Vad betyder OK compost och EN 13432 på påsen?
De säger att påsen bryts ned i kompost, inte att den passar i din matavfallspåse. EN 13432 är EU:s standard för förpackningar som ska kunna återvinnas genom kompostering. OK compost är en certifiering från TÜV Austria som bygger på den standarden. Märkningen finns i två varianter, och skillnaden är viktig:
| Märkning | Vad den testar | Var den funkar |
|---|---|---|
| OK compost INDUSTRIAL (EN 13432) | Nedbrytning i industriell kompostering vid hög temperatur | Storskaliga komposteringsanläggningar, inte rötning |
| OK compost HOME | Nedbrytning i hemkompost vid ca 20–30 °C, minst 90 % | Egen trädgårdskompost |
Haken är att svenskt matavfall som sagt rötas, inte komposteras. Avfall Sverige påpekar själva att EN 13432 är en standard för material som bryts ned genom kompostering, inte genom rötning. En påse med OK compost-stämpel kan alltså vara helt komposterbar i en kompost och ändå underkänd i kommunens matavfallsinsamling. Märkningen är ett bra tecken om du har en egen hemkompost, men den är inget kvitto på att påsen får gå i den bruna tunnan.
Har du egen hemkompost?
Då är läget ett annat. Komposterar du matavfallet själv i en anmäld kompostbehållare bryts materialet ned långsamt med syre, ungefär som naturens egen process. Här kan en påse märkt OK compost HOME fungera, eftersom den är testad just för hemkompostens lägre temperatur. Många klarar sig dock helt utan köpta påsar och samlar i stället matresterna i en hink eller sveper in dem i tidningspapper. Tänk på att egen kompostering av matavfall ofta kräver en anmälan till kommunen och en godkänd, skadedjurssäker behållare.
Så väljer du rätt påse
Det enkla rådet är att utgå från hur ditt matavfall tas om hand:
- Kommunal insamling (vanligast): använd kommunens papperspåse. Köp inte bioplast i tron att den är "snällare", den underkänns ofta ändå.
- Får slut på påsar: hämta nya gratis på återvinningscentralen, i utvalda matbutiker eller beställ via avfallsbolaget. En vanlig fruktpåse i papper funkar bra som extrapåse om det står att den får användas till matavfall.
- Egen hemkompost: nöj dig med papperspåse eller tidningspapper, eller välj en påse märkt OK compost HOME.
- Vill minska soppåsar helt: en ventilerad hållare och en torr papperspåse räcker långt. Det stora plastsparandet ligger i att byta engångsprylar i köket mot återanvändbart, som bivaxdukar i stället för plastfolie och plastfri matförvaring.
Beewise och liknande plastfria butiker säljer just sådana återanvändbara köksprylar. De ersätter inte matavfallspåsen, som ska komma från kommunen, men de minskar mängden engångsplast i resten av köket. Vill du komma igång med fler enkla byten har vi samlat dem i zero waste startpaket.
